Om ni någon gång gråter eller är jättedeppiga och jag inte tröstar er är det inte för att jag inte vill. Det är ärligt talat för att jag suger på det. Jag är sååå dålig på att trösta folk, jag kommer aldrig på vad jag ska säga.
Det brukar oftast bli: Äh , skit i det! Nu far vi och festar och har kul! (mest för att 99% av alla gånger folk bryter ihop är på fester) Det brukar inte funka alla gånger men :P
I alla fall när jag är deppig så är de den meningen jag vill höra, inte : Jojje , är det bra? vad har hänt? är du ledsen? Det kommer bli bra. Det är inte ditt fel och blablabla...
Hur glad blir man av det ? ;P

Man ska göra som Sofia, Slänga in mig i skumtältet, HAHAHA!